Det börjar ofta med en känsla. Man sitter i sitt vardagsrum med kameran i knät, redigerar bilder vid köksbordet, flyttar runt grejer för att hitta det där perfekta ljuset. Till slut räcker det inte längre. Hemmet är för litet, för trångt. Kreativiteten vill breda ut sig. Då börjar jakten – på en ledig lokal.

Jag är mitt i den processen just nu. Att hitta en plats för mitt fotograferande. Inte ett kontor. Inte en butik. Utan något mitt emellan. Ett utrymme där kameran, datorn, ljuset och idéerna får plats. Där det är tillåtet att stöka ner, experimentera, bygga upp bakgrunder och samtidigt kunna ta emot kunder.

Mer än bara fyra väggar

Det är lätt att tro att en lokal bara är en yta. Men det är faktiskt något mer. För mig handlar det om att hitta en miljö som inspirerar. Som förstärker det jag vill uttrycka med mina bilder.

Jag har kollat på gamla ateljéer med spruckna fönster och trägolv som knarrar. Också på nyrenoverade rum med vita väggar och spottar i taket. Båda har sin charm.

Det jag lärt mig är att lokalen inte behöver vara perfekt från början. Den behöver bara ha potential. Det går att måla om, sätta upp tyg, bygga hyllor, lägga mattor. Men känslan i rummet – den måste finnas där redan vid första besöket.

Plats för både arbete och vila

En annan viktig sak för mig är att lokalen inte bara blir ett ställe där jag “jobbar”. Jag vill kunna landa där. Sätta på en kopp te, spela lite musik, tänka fritt. Att fotografera är inte bara att trycka på en knapp. Det är också att samla tankar, idéer och stämningar.

Jag har märkt att ljusinsläppet är viktigare än jag trodde. Ett stort fönster, helst med norrsken, gör underverk för både porträttfoto och sinnesstämningen. Det behöver inte vara flådigt – bara rätt.

Så nu letar jag vidare. Går på visningar, tar bilder av lokaler, funderar, känner in. Jag vet att rätt plats finns där ute. Och jag längtar efter att skapa där. På riktigt. Med hela mig.